Kungsholmens läroverk 1946

Sture Sundgren 25 år, vill läsa till ingenjör. Men för att få behörighet till kursen måste han läsa in några ämnen. Det gör han genom en preparandkurs på Kungsholmens Läroverk.

I slutet av 2010-talet, skriver han ner lite minnen därifrån.

Preparandkurs sommaren 1946

Redan när jag började på Standard Radio hade jag väl tänkt försöka studera. Umgänget med Ragnar Ryhage påverkade mig också eftersom han var mycket studieintresserad. Men han berättade att det var stora terminsavgifter i den privata skolan STI och jag ville därför välja en statlig skola där avgifterna var bara några tior. Dessutom ville jag försöka gå på kvällstid och arbeta som vanligt på dagarna.

En annan "broms" var dock att det krävdes inträdesprov till Högre Tekniska Läroverket i Stockholm där jag tänkte söka. Det krävdes realexamens-kompetens i de vanliga ämnena, svensk, matte, fysik och kemi. Men för matematiken krävdes lite mer än realexamen. Det var en kurs som motsvarade latingymnasiets matematik. Det var mest logaritmer och potenser och något om trigonometri.

För att inhämta det som krävdes i dessa ämnen anmälde jag mig till en så kallad preparandkurs vid Kungsholms Läroverk. Därför fick jag minska min semester och istället sitta skolbänk i tre veckor. Det var eftermiddagskurser, för våra lärare ville ju också ha lite semester. En av lärarna doftade konjak när han kom, minns jag.

Det var en varm sommar det året och jag minns att det blev lite svettigt att sitta där inne i lektionssalarna, där på Kungsholmen. Lite motbjudande var det förstås att sitta där i sommarvärmen. Men min nyfikenhet på lärande gjorde att jag accepterade.

Det var ju en annan form av skola än min gamla folkskola, på hemön. Vår lärarinna var en bra lärare för oss skärgårdsbarn på 1930-talet, men några provskrivningar i olika ämnen förekom ju inte i folkskolan.

Här på kursen var studietakten hög och fordrade koncentration om man skulle hänga med. Jag trodde att jag kunde en del efter alla mina korrespondenskurser och föreläsningar som jag gått på men jag märkte snart att jag hade många "luckor"

Men den första skrivningen i matematik minns jag. När läraren lämnade tillbaka våra skrivningar så sa han: "Här är en som räknat flera A4-sidor men inte ett enda tal är rätt! Dessutom har han glömt att skriva sitt namn!" Jag gick fram och såg då att den skrivningen var min.

Jag blev i alla fall bättre i fortsättningen och efter ett par veckor var slutprovet i matte. Jag minns också att den skrivningen fick vi göra en lördagskväll på en skola vid Fridhemsplan. Det var ingen glad och rolig lördagskväll.

[SLUT].

Om berättelsen

Sture skriver ner sin berättelse med en gammaldags bläckpenna någon gång i slutet av 2010-talet.

Sida 1 av 2.

Berättelsen som handskrift.